Rasstandard
Grupp 3

FCI-nummer 40
FCI-standard på engelska publicerad 2001-04-25
FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2001-01-27
Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2021-07-30

Standard för
IRISH SOFTCOATED WHEATEN TERRIER
| Ursprungsland/ hemland | Irland |
| Användningsområde | Tidigare gårds- och jakthund, numera främst sällskapshund |
| FCI-klassifikation | Grupp 3, sektion 1 |
| Bakgrund/ändamål | Den historiska bakgrunden för irish softcoated wheaten terrier är tämligen dunkel p.g.a. rasens släktskap med de andra irländska terrierraserna. Wheatenterriern är troligen den äldsta av de fyra raserna. Dess existens i åtminstone 200 år antyds i gamla skrifter där man refererar till ”soft-coated dogs”. Släktskapet med den moderna irländska terriern, även om det inte är så väl dokumenterat, verkar vara resultatet av medvetna experimentkorsningar mellan raserna. Så den anspråkslösa wheatenterriern har troligen en tämligen blandad härkomst. Irish softcoated wheaten terrier användes av småbrukare till allehanda göromål på gårdarna, inte minst för att hålla efter skadedjur. Rasen användes under lång tid till den svåra jakten på grävling och utter. Trots wheatenterrierns gamla anor var det inte förrän 1937 som irländska kennelklubben officiellt erkände den som ras. Rasen har stadigt ökat i popularitet och är numera välkänd runt om i världen. |
| Helhetsintryck | Rasen skall vara robust, aktiv och kompakt med en välbyggd kropp som ger intryck av styrka. Den skall varken vara högställd eller lågställd. |
| Uppförande/karaktär | Irish softcoated wheaten terrier skall vara livlig och sportig med bra temperament. Rasen är synnerligen tillgiven och lojal och mycket intelligent. Den är en pålitlig och trogen vän som försvarar utan aggressivitet. |
| Huvud | Huvudet skall som helhet vara kraftfullt utan att vara grovt. Det skall vara långt och i proportion till kroppen. |
| Skallparti | |
| Skalle | Skallen skall vara flat och slät mellan öronen. Den skall inte vara för bred. |
| Stop | Stopet skall vara markerat. |
| Ansikte | |
| Nostryffel | Nostryffeln skall vara svart och väl utvecklad. |
| Nosparti | Nospartiet skall inte vara längre än skallen. |
| Käkar/tänder | Käkarna skall vara kraftiga och starka med stora regelbundna tänder. Bettet skall vara saxbett eller tångbett, varken under- eller överbett. |
| Kinder | Kindbenen skall inte vara framträdande. |
| Ögon | Ögonen skall vara väl placerade, mörka eller mörkt hasselnötsbruna, inte för stora eller framträdande. |
| Öron | Öronen skall vara små till medelstora. De skall bäras framåtvikta med vikningen i nivå med skallens övre plan. Rosenöron eller öron med vikningen för högt är inte önskvärt. |
| Hals | Halsen skall vara medellång och stark men utan löst halsskinn. |
| Kropp | Kroppen skall inte vara för lång. Längden från manken till svansroten skall vara ungefär densamma som avståndet från manken till marken. |
| Överlinje | Överlinjen skall vara jämn. |
| Rygg | Ryggen skall vara stark och plan. |
| Ländparti | Ländpartiet skall vara kort och kraftfullt. |
| Bröstkorg | Bröstkorgen skall vara djup med väl välvda revben. |
| Svans | Svansen skall vara väl ansatt och inte för tjock. Den skall bäras glatt men aldrig över ryggen. I hemlandet kuperas den så att 2/3 av ursprungliga längden är kvar, förutsatt att det är i balans med hundens proportioner. Okuperad svans är tillåtet. Svanskupering är förbjuden i Sverige |
| Extremiteter | |
| Framställ | |
| Helhet | Frambenen skall vara fullständigt raka, oavsett från vilket håll man ser dem. De skall ha god benstomme och muskulatur. |
| Skulderblad | Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda, finmejslade och muskulösa. |
| Armbågar | Armbågarna skall vara åtliggande. |
| Framtassar | Framtassarna skall vara små och inte spretiga. Svarta klor föredras men varierande mörka färger tillåts. |
| Bakställ | |
| Helhet | Bakstället skall vara väl utvecklat med kraftfull muskulatur. |
| Lår | Låren skall vara kraftiga och muskulösa. |
| Knäled | Knälederna skall vara vinklade. |
| Has/Hasled | Hasorna skall vara lågt ansatta och haslederna skall varken vara inåt- eller utåtvridna. |
| Mellanfot | Baksporrar skall vara borttagna. Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige. |
| Baktassar | Baktassarna skall vara små och inte spretiga. Svarta klor föredras men varierande mörka färger tillåts. |
| Rörelser | Rörelserna skall vara parallella sedda både framifrån och bakifrån. Från sidan sett skall rörelserna vara fria, lätta och koordinerade. |
| Päls | |
| Pälsstruktur | Pälsen skall vara enkel, endast på öronen får underull förekomma. Strukturen skall vara mjuk och kännas silkig och inte grov. Unghundar är undantagna från detta. Frisering är tillåten. Frisering: Pälsen klipps kort på halsen, bröstet och skallen. Den lämnas särskilt lång över ögonen och på underkäken. Mustascher är önskvärt. Ymnig behåring lämnas på benen. Kroppspälsen klipps så att den följer kroppens konturer men den skall inte vara skulpterad. Svansen klipps kort och prydligt avsmalnande. Icke friserad: Pälsen skall som längst inte överskrida 12,7 cm (dvs 5 inches). Den skall vara mjuk, vågig eller löst lockig och med lyster som silke. Under inga omständigheter skall pälsen “fluffas“ upp som på en pudel eller old english sheepdog. Hundar som presenteras i sådan pälskondition ger en felaktig bild av både typen och rasen och skall inte premieras. Valpar: Speciell uppmärksamhet skall ges till utvecklingen av valppälsen. Valpar föds sällan med den korrekta vuxenpälsen, hänsyn måste därför tas till detta vid bedömning. Pälsen går igenom flera stadier av förändring av både färg och pälsstruktur innan hunden får den färdiga vuxenpälsen, vilket oftast inträffar mellan 18 månader och 2 1/2 års ålder. |
| Färg | Ren vetefärg i nyanser från ljust vetefärgad till en gyllene rödaktig färgton. Pälsen på huvudet skall ha samma färg som pälsen på kroppen. På öronbasen får pälsen ha en mörkare nyans och det är inte ovanligt att den täcks av ett tunt lager ljust vetefärgade pälshår. Valppälsen kan vara rödaktig, gråaktig eller ibland rent vetefärgad. Masken är vanligen svart. Ibland förekommer en ål, dvs. en svart strimma längs ryggraden, eller svarta hårspetsar över hela kroppen. Dessa mörka hårstrån ljusnar med åldern och försvinner. |
| Storlek/vikt | |
| Mankhöjd | Hanhundar 46–48 cm, tikar något lägre |
| Vikt | Hanhundar 18–20,5 kg, tikar något mindre |
| Fel | Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande. – Nervositet. – Underbett. – Överbett. – Nostryffel med annan färg än svart. – Päls som på vuxen hund inte är rent vetefärgad. |
| Diskvalificerande fel | – Aggressiv eller extremt skygg. – Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter. – Gula ögon. – Päls som är matt, tjock, ullig eller har bomullslik pälsstruktur. – Vit pälsfärg; brun pälsfärg. |
| Nota bene | Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. |
| Testiklar | Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. |
